CFS och Long Covid: nya biomarkörer kopplar samman de två syndromen och pekar på nya terapistrategier

Ett brittiskt/sydafrikanskt forskningssamarbete har nyligen identifierat nya inflammatoriska biomarkörer som kopplar samman kroniskt trötthetssyndrom (CFS) med Long Covid och som belyser patofysiologin bakom de två syndromen samt öppnar vägen för nya behandlingsstrategier.

Som vi har diskuterat i tidigare artiklar i vår serie (Chronic Fatigue Syndrome) har en betydande andel (cirka 10–30 %) av de patienter som infekterades med SARS-CoV-2-viruset under covid-19-pandemin utvecklat kroniska symtom som i hög grad överlappar med dem vid CFS. Dessa patienter, som får diagnosen “Long Covid” eller “Post-Acute Sequelae of COVID-19” (PASC), kan även uppfylla kriterierna för CFS.

Den betydande symtomöverlappningen mellan Long Covid/PASC och CFS har väckt intresse för att identifiera gemensamma patofysiologiska mekanismer.

Som vi tidigare har diskuterat

(Nyckeln till Long Covid: Mekanismer och potentiella behandlingar;

Chronic Fatigue Syndrome) har oberoende studier pekat på gemensamma infektiösa, immunologiska, autonoma och neurologiska mekanismer som ligger till grund för båda syndromen.

I linje med denna forskningsinriktning har teamet som koordineras av professor Pretorius tidigare visat att plasma från patienter med Long Covid/PASC kännetecknas av ett hyperkoagulerbart tillstånd och innehåller hyperaktiverade trombocyter samt betydande mängder fibrin/amyloida avlagringar (så kallade “fibrinaloida mikrokoagel”) som är resistenta mot fibrinolys

(Persistent clotting protein pathology in Long COVID/Post-Acute Sequelae of COVID-19).

Hypotesen bakom denna studie – att koagulationsrelaterad patologi även kan förekomma vid CFS-fall som inte utlösts av SARS-CoV-2, utöver att vara mekanistiskt förutsägbar vid andra virala/bakteriella infektioner och/eller kronisk inflammation – stöddes dessutom av tidigare fynd om hyperkoagulation och trombocytaktivering vid CFS.

Trots den relativt lilla urvalsstorleken bekräftade resultaten hypotesen: individer med CFS uppvisar koagulationsavvikelser som lutar mot ett hyperkoagulerbart tillstånd jämfört med friska kontroller.

Förekomsten av fibrinaloida mikrokoagel kan förväntas leda till endotelial inflammation, kapillärblockering och hypoxi, vilket kan förklara symtom såsom trötthet och hjärndimma hos personer med CFS.

Behandling av systemisk vaskulär patologi och endotelial inflammation har potential att förbättra trötthet och andra CFS/ME-symtom, vilket också observerats i en Long Covid/PASC-population där symtomlindring sammanföll med minskning av fibrinaloida mikrokoagel.

Intressant nog var mängden fibrinaloida mikrokoagel hos CFS-patienter, även om den var högre än hos friska kontroller, betydligt lägre än hos patienter med akut covid-19, Long Covid/PASC och till och med typ 2-diabetes.

Det är välkänt att endotelskada är kopplad till andra inflammatoriska tillstånd såsom hjärt-kärlsjukdomar. Även om författarna föreslår antikoagulationsbehandling kan det också argumenteras för att behandling som syftar till att återställa endotelfunktionen kan vara fördelaktig.

I detta sammanhang har Parasym Technology visat mycket lovande positiva resultat hos både CFS- och Long Covid-patienter

(Transcutaneous Auricular Vagus Nerve Stimulation can Reverse the Manifestations).

Vår enhet har kliniskt visats minska inflammationsmarkörer såsom TNF-alfa och C-reaktivt protein samt förbättra endotelfunktionen med starka positiva kardiovaskulära resultat

(Transcutaneous Electrical Vagus Nerve Stimulation to Suppress Atrial Fibrillation

Neuromodulation of Inflammation to Treat Heart Failure).

Upptäckten av dessa nya biomarkörer representerar ett viktigt framsteg inom forskningen om CFS/ME och Long Covid och pekar mot möjliga behandlingsstrategier som riktar sig mot systemisk vaskulär patologi och endotelial inflammation.

Referenser:

Dasari, T. W., Csipo, T., Amil, F., Lipecz, A., Fulop, G. A., Jiang, Y., Samannan, R., Johnston, S., Zhao, Y. D., Silva-Palacios, F., Stavrakis, S., Yabluchanskiy, A., & Po, S. S. (2021). Effects of Low-Level Tragus Stimulation on Endothelial Function in Heart Failure With Reduced Ejection Fraction. Journal of Cardiac Failure, 27(5), 568–576.

Effects of Low-Level Tragus Stimulation on Endothelial Function in Heart Failure With Reduced Ejection Fraction

Dasari, T. W., Gabor, F., Csipo, T., Palacios, F. S., Yabluchanskiy, A., Samannan, R., & Po, S. (2018). Non-invasive Neuromodulation of Vagus Activity Improves Endothelial Function in Patients with Heart Failure with Reduced Ejection Fraction: A Randomized Study. Journal of Cardiac Failure, 24(8), S59–S60

Stavrakis, S., Elkholey, K., Morris, L., Niewiadomska, M., Asad, Z. U. A., & Humphrey, M. B. (2022). Neuromodulation of Inflammation to Treat Heart Failure With Preserved Ejection Fraction: A Pilot Randomized Clinical Trial. Journal of the American Heart Association, 11(3), e023582.

Neuromodulation of Inflammation to Treat Heart Failure With Preserved Ejection Fraction: A Pilot Randomized Clinical Trial

Stavrakis, S., Stoner, J. A., Humphrey, M. B., Morris, L., Filiberti, A., Reynolds, J. C., Elkholey, K., Javed, I., Twidale, N., & Riha, P. (2020). TREAT AF (transcutaneous electrical vagus nerve stimulation to suppress atrial fibrillation): A randomized clinical trial. JACC: Clinical Electrophysiology.

Verbanck, P, Clarinval, AM, Burton, F, Nagant, C, & Cheron, G. (2021a). Transcutaneous Auricular Vagus Nerve Stimulation (tVNS) can Reverse the Manifestations of the Long-COVID Syndrome: A Pilot Study.

Transcutaneous Auricular Vagus Nerve Stimulation (tVNS) can Reverse the Manifestations of the Long-COVID Syndrome: A Pilot Study

Nunes JM, Kruger A, Proal A, Kell DB, Pretorius E. The Occurrence of Hyperactivated Platelets and Fibrinaloid Microclots in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS). Pharmaceuticals (Basel). 2022 Jul 27;15(8):931.

Pretorius, E.; Vlok, M.; Venter, C.; Bezuidenhout, J.A.; Laubscher, G.J.; Steenkamp, J. Persistent clotting protein pathology in Long COVID/Post-Acute Sequelae of COVID-19 (PASC) is accompanied by increased levels of antiplasmin. Cardiovasc. Diabetol. 2021, 20, 172.